TORSDAG 27. NOVEMBER 2003
Varför skall jag bry mig om försöksplanering?
Kemi är en experimentell vetenskap. Vår kunskap i kemi är
baserad på slutsatser som dragit utifrån experimentella observationer. För att
finna ny kunskap är det därför väsentligt att experiment kan utformas på sådant
sätt att man kan få svar på de frågor man har. Föredraget behandlar de problem
man möter när man utvecklar nya kemiska metoder. Det kan, t. ex. vara att en kemisk reaktion skall överföras
till en fungerande syntesmetod, eller att en analytisk-kemisk procedur
skall överföras till en säker och robust metod. I dessa sammanhang är det
oundgängligen nödvändigt att använda statistiska metoder, både för att lägga
upp experimenten och för at utvärdera de experimentella resultaten. Statistik
kan naturligtvis aldrig ersätta kemisk kunskap eller kemiskt förnuft men
statistiska metoder är nödvändiga för att de kemiska experimenten skall bli
förnuftiga.
När en procedur skall utvecklas till en fungerande metod
ställs kemisten inför en mängd frågor: Vilka experimentella styrvariabler
(koncentrationer, temperatur, omröringhastiget, etc) är viktiga att
kontrollera? Hur utövar de sitt inflytande? Vilka är de optimala
betingelserna?. Vi ställas också inför ett urvalsproblem: Vilka reagens kan
använda? Vilket reagens är bäst? Vilka lösningmedel kan användas? Vilket
lösningsmedel är bäst? Det är uppenbart att det blir omöjligt att testa alla
kombinationer eftersom dessa blir omöjligt många. Man måste därför göra ett
urval av lämpliga testkandidater. Hur skall man göra detta urval så att man
efteråt kan identifiera vilka egenskaper som är kritiska?
Föredraget beskriver strategier för planering och
utvärdering av experiment så att man kan få svar på de frågor som skisserats
ovan. Metodiken illustreras med exempel från organisk syntes.